Planering

En Storyline är ett förhållandevis lärarstyrt arbete men som ger eleverna stor frihet inom ramarna. För att det ska bli bra så bör man som lärare ha klart för sig hur arbetet ska sättas igång men också hur det ska sluta. Man bör ha planerat de nyckelfrågor man ska ställa för att nå de mål i kursplanen som man vill arbeta mot. Materialet bör vara inskaffat och aktiviteterna och grupperingarna genomtänkta.

För att hjälpa lärare som vill planera en Storyline så finns det en planeringsmatris som vi rekommenderar att man använder. Det gör att man ”tvingas” tänka igenom det väsentliga och på så sätt undviker man många problem under arbetet. Idag finns det också många färdiga Storylines i böcker eller att ladda ner från Internet. Vi rekommenderar att man första gången utgår från en planering som redan finns färdig. Det gör att man kan koncentrera sig på det nya arbetssättet, vilket kan vara mycket nog, och slippa att samtidigt fundera över hur man ska formulera sina nyckelfrågor. Vill ni planera en egen Storyline kan steg för steghandledningen nedan kanske vara till hjälp.

Handledning för lärare som vill planera en egen Storyline

Storylineplanering

Lärare som ska skapa en storyline vet ofta i stort vad de vill arbeta med. Det kan vara en historisk epok, miljö, trafik, sagor eller media. Det går att göra storylines om nästan vad som helst så det kan vara ok att börja där – med en vag uppfattning om vad man vill. Låt tankarna flöda fritt och försök anteckna så mycket som möjligt som ni sparar till senare under arbetet. Eftersom läroplanens första två kapitel är gemensamma för alla i arbetslaget så passar det bra att fundera över dem gemensamt. Ett storylinearbete ger ofta goda möjligheter att aktivt arbeta med läroplanens övergripande mål och intentioner.

Därifrån är det viktigt att gå vidare och titta närmare på vilka delar i kursplanerna man vill lägga vikt vid och vilka förmågor och vilket centralt innehåll som man vill arbeta mot i storylinearbetet. Är man flera lärare med olika ämneskompetens som ska arbeta med samma storyline så kan det vara en god idé att var och en sedan individuellt går igenom kursplanerna i ”sina” ämnen. Välj ut de ämnesspecifika förmågor och det centrala innehåll ni tänker er att ni vill arbeta mot under just den här storylinen.

funderavändDetta ger alla möjlighet att fundera igenom arbetet i lugn och ro. När man sedan träffas har alla fler tankar som man kan ha nytta av i arbetet.

Gå laget runt så alla får dela med sig av sina tankar. Ställ klargörande frågor till varandra för att försöka förstå hur kollegorna tänker. Tänk er som ett exempel ett arbetslag som har som sin övergripande idé att de vill arbeta med massmedia. De lärare som känner att de vill ingå i arbetet är bild, sv, ma, no, so. Lärarna som företräder dessa ämnen hittar alla mål i sina kursplaner som de tycker känns viktiga att få med i just det här arbetet.
Utifrån vars och ens presentation av målen så får lärarna dels en uppfattning om hur kollegorna tänker kring sitt ämne, dels en möjlighet att själv formulera sig kring sitt eget ämne. Dessa presentationer gör också att arbetslaget har större chans att lyckas väl när de går vidare till nästa steg.

Bärande element
Det mest utmärkande för en Storyline är att elever och lärare skapar en berättelse som utspelar sig i klassrummet. I alla berättelser finns några bärande element som också bör finnas i en Storyline:

  • En början och ett slut
  • En plats eller miljö där berättelsen utspelar sig
  • Några karaktärer som ingår i berättelsen
  • Några händelser som karaktärerna involveras i

Ett temaarbete kan ha fokus vatten medan en Storyline om vatten kanske i stället handlar om en bestättning ombord på ett fartyg som seglar på och är beroende av vatten.
Ett temaarbete kan ha fokus träd medan en Storyline om träd kanske handlar om ett skogsföretag som vill bedriva miljövänligt skogsbruk. Det gäller alltså att hitta en plats och ett antal karaktärer som kan knyta samman det man vill arbeta med. En start och ett naturligt slut för berättelsen samt ett antal händelser som kan skapa spänning i Storylinen.
Vårt tänkta arbetslag brukar återkommande arbeta med tema massmedia men vill nu istället pröva på att arbeta med temat i form av en Storyline. Frågan är vad deras Storyline kan ha för bärande element?
tema massmedia

Jag tycker att det är lättast att utifrån de mål och den idé man har fundera ut en plats där berättelsen skulle kunna försiggå. En miljö där de färdigheter vi ska träna kommer till användning och där de kunskaper vi vill att eleverna ska konstruera integreras.
Sätt er och skriv ner alla platser ni kan komma att tänka på som skulle kunna härbärgera de mål och den färdighetsträning ni syftar till. I vårt exempel med massmedia skulle en sådan lista kunna se ut så här:

  • Tidning
  • Reklambyrå
  • TV-bolag
  • Hushåll

Om vi sedan funderar över vilka karaktärerna skulle kunna vara kan listan utvecklas:

  • Tidning – Anställda i form av journalister, redaktör, fotografer, grafiker
  • Reklambyrå – Anställda i form av kommunikatörer, copywriters, webdesigners, art directors, vd
  • TV-bolag – Filmare, journalister, tv-värdar,
  • Hushåll – Familjer som utsätts för reklam

Försök att utveckla listan så ni har så mycket som möjligt att välja mellan. Därefter är det dags att börja fundera över vad som bäst passar era elever och mål. Vilken punkt på listan skulle era elever känna sig mest hemma i och vilken skulle de kunna tycka vara spännande att arbeta med? Ta och titta på de mål som ni ville arbeta mot. Vilken punkt på listan skulle ge er bästa möjligheterna att arbeta mot målen?

karaktärVårt arbetslag bestämmer sig för att arbeta med en reklambyrå. Detta bestäms dels av att de vill göra eleverna till aktiva producenter och inte bara konsumenter av media och dels av att bild och svenskläraren vill låta eleverna utveckla sina färdigheter när det gäller digital bild och film. Ibland inleds en storyline med att man skapar karaktärerna och ibland inleds den med att man skapar platsen. Handlar Storylinen om en djurpark, en vikingaby eller ett hotell är det naturligt att man börjar med platsen eftersom den sätter gränser för vilka karaktärer som kan bo eller arbeta där. Om Storylinen i stället handlar om familjer eller ett tjänsteföretag kan det vara bättre att göra karaktärerna först för att sedan skapa huset de bor i eller möblera kontoren de arbetar på.

I vårt exempel tänker sig arbetslaget därför att börja med att anställa folk – innan de iordningställer arbetsplatserna. När platsen och dess karaktärer är bestämda så är det dags att gå igenom varje ämnes strävansmål igen för att se om ni kan få med alla de mål ni ville eller om ni måste stryka något och koncentera er på det vid ett senare tillfälle.

Start och slut
brevEn tydlig start och ett tydligt slut är viktiga när man arbetar med en Storyline. När arbetet är igång blir det ofta så intensivt så det är viktigt att markera slutet. Starten kan ske genom att en nyckelfråga sätter igång eleverna med att skapa platsen eller karaktärerna. Engagemanget växer gradvis under det gemensamma arbetet med att åskådliggöra Storylinen. Kanske väljer ni i stället att introducera Storylinen genom att det kommer ett brev till klassen med en uppmaning eller en vädjan eller ett nyhetsinslag som berättar att något har hänt.

Vårt tänkta arbetslaget har bestämt sig för att arbeta med en reklambyrå. Hur kan en berättelse om en reklambyrå starta och sluta?

Den naturliga inledningen kanske är att reklambyrån helt enkelt startar med att anställa nya medarbetare samt letar lokaler? Detta kan ske genom att man ställer en enkel nyckelfråga som eleverna får besvara.

Slutet på Storylinen får inte innebära att reklambyrån läggs ner eller går i konkurs. Slutet bör vara en positiv händelse och därför planerar man gärna avslutningar i form av invigningar, ettårsjubileum, segrar och så vidare. Kanske kan arbetslaget arbeta mot att reklambyrån har fått ett stort kontrakt så att de anställdas vänner och familjer bjuds in för att fira detta.

Än så länge arbetar vi med lösa idéer men det är ändå bra att redan nu ha ett slut att syfta mot även om ni senare ändrar det. Vad skulle kunna vara slutet på er Storyline? Hur vill ni starta er Storyline?

Händelser
Händelser under en storyline kan vara av två slag. Antingen är det saker
som eleverna kommer på och föreslår eller också är det händelser
initierade av läraren för att integrera vissa kunskaps- eller
färdighetsmål. Det kan med fördel förekomma händelser av båda slagen
under en storyline.

Lärarinitierade händelser
händelseFör att komma på riktigt bra händelser för er egen Storyline så tänk en stund på vad som skulle kunna hända med karaktärerna och platsen i er Storyline? Fundera var och en enskilt en stund och skriv ner alla upptänkliga händelser ni kan komma på. Samla sedan era idéer på ett gemensamt papper. Ta även med de mest absurda idéerna i detta skede. Absurda idéer kan föda nya tankar som blir era bästa händelser. Begränsa er inte utan tänk så fritt ni kan. Kritisera inte varandras förslag utan välkomna alla. Ställ däremot gärna klargörande frågor om du inte förstår hur någon annan i arbetslaget tänker. Vårt arbetslags lista kan börja så här:

  • Brand
  • De får uppdrag
  • Alla blir ovänner
  • Inbrott
  • De ställer upp i en tävling

De flesta av era idéer kommer ni inte att använda men fundera nu, utifrån de mål ni vill arbeta mot, vad som kan vara lämpliga händelser. Bestäm er inte för någon på detta stadium utan spara era idéer till senare. Om de mål ni vill nå kräver en lärarinitierad händelse kan ni med fördel introducera den med hjälp av en fejkad löpsedel, nyhetsinslag på TV eller radio, en ljudfil eller genom att någon av er lärare går in i en roll. Händelsen ska syfta till att introducera nya dilemman och leda till att eleverna arbetar med det ämnesstoff och de kunskapsmål som ni planerat.

Elevinitierade händelser
Om det är färdighetsträning ni är ute efter så finns det egentligen inte någon anledning till att ni som lärare ska hitta på händelserna. När ni kommit en bit in i Storylinen kan det snarare vara en fördel att förslagen på händelser kommer från eleverna medan sättet de ska arbeta med händelserna till viss del kan styras av er lärare. Vill ni till exempel att eleverna ska tränas i att skriva brev så kan ni ställa frågan:

  • VilVilka positiva och negativa händelser tror ni skulle kunna inträffaka positiva/negativa händelser skulle kunna ske?

Eleverna får fundera i grupper och deras förslag samlas på ett blädderblock. De kan sedan få välja en av händelserna och skriva ett brev ifrån sin karaktär om händelsen.
En annan rolig övning för att fokusera på hur vi använder vårt språk på olika sätt i olika situationer kan vara att låta eleverna i grupper bestämmer sig för en gemensam händelse. De får då börja med att bestämma händelseförloppet gemensamt men sedan får eleverna i gruppen ansvara för var sin av till exempel följande; ett brev från karaktären till mamma eller pappa, en löpsedel, ett nyhetsinslag, SMS-trafik från de inblandade och så vidare. Gruppen får i uppdrag att diskutera hur språket kan skilja sig mellan de olika uttrycksformerna och hjälpa varandra att mejsla ut varje inslag så att det blir typiskt för det sättet att kommunicera.

Planeringsmatris
Nu börjar det bli dags att strukturera upp era tankar. En Storyline  planeras oftast i en planeringsmatris med sex kolumner. Kolumnernas rubrik och innehåll ser du i bilden här nedanför. Planeringsmatrisrubrikerstor

När man börjar planera en Storyline så koncentrerar man sig lättast på de två första kolumnerna. Storyline och Nyckelfrågor. Skriv ut Planeringsmatrisen och kopiera upp den i A3. Använd post-itlappar så att ni lätt kan flytta omkring.

PlaneringsmatrisVårt arbetslag tänker börja med karaktärerna och skriver därför Personal på en postitlapp och Reklambyrån på en annan. Dessa två sätts in i kolumn ett. En lapp med Händelse och en med Avslutning skrivs också och sätts upp. Det kommer att bli fler lappar i första kolumnen men det känns bra att ha några på plats. Nu är det dags att formulera nyckelfrågorna till de två första rubrikerna som ska få eleverna att skapa platsen och karaktärerna.

Nyckelfrågor
Dags att börja formulera de viktiga nyckelfrågorna som utgör grunden för hela storylinearbetet. Det är nyckelfrågorna som driver berättelsen och arbetet framåt och som stimulerar eleverna till nya aktiviteter och tankar. Här behöver man ofta lägga ner ganska mycket tid på formuleringarna för att få frågorna öppna, breda och stimulerande. Vårt arbetslag börjar med två frågor som de skriver ner på postitlappar.

  • Vilka människor jobbar på en reklambyrå?
  • Hur ser en reklambyrå ut?

De känner sig tveksamma inför formuleringarna. Frågorna känns inte öppna nog och de inser att elevernas svar på frågorna skulle kunna bli ”vet inte.” Därför arbetar de om frågorna och kommer till slut fram till följande formuleringar:

  • Vilka människor tror ni arbetar på en reklambyrå?
  • Hur tror ni att deras arbetsplatser ser ut?

De inser ganska snart att det inte räcker med de här två frågorna för att få eleverna att skapa karaktärer så de försöker utveckla varje avsnitt. Så småningom kommer de fram till följande frågor och ordningsföljd:

  • Vad tror ni att man gör på en reklambyrå?
  • Vad tror ni man behöver kunna på en reklambyrå?
  • Hur tror du att en av de här personerna ser ut?
  • Vad vill ni veta mer om de här personerna?
  • Vilka ord kan vi använda för att beskriva hur någon är?
  • Hur vill du beskriva din person?
  • Vilka yrken tror ni finns på en reklambyrå?
  • Vilka av yrkena vill du att din person söker?
  • Vad tror ni att en bra ansökan ska innehålla?
  • Hur vill du att din persons ansökan ska se ut?
  • Hur tror ni att en reklambyrå ser ut?
  • Vilka maskiner och apparater tror ni man behöver?
  • Vilka olika rum och bekvämligheter tror ni behövs?
  • Hur vill ni att vår reklambyrå ser ut?

Planeringsmatris med 3 ifylldaFörsök nu göra likadant. Kanske kan ni låna några utav frågorna ovan och göra om dem så att de passar till den Storyline ni planerar. Gå tillbaka till era nyckelfrågor under hela planeringsarbetet och se till att ni håller frågorna vida och öppna så att alla elever kan delta i tankearbetet.
När ni är klara med platsen och karaktärerna så fundera över vad ni mer vill att eleverna ska arbeta med. I vårt fall med reklambyrån så får eleverna fundera över en grafisk profil för företaget och i grupper ta fram förslag på hur en sådan kan se ut. Nyckelfrågan som kan initiera detta arbete blir:

  • Hur tycker ni att reklambyråns grafiska profil ska se ut?

Andra nyckelfrågor som vårt arbetslag lägger till är:

  • Hur tror ni att reklambyrån får sina uppdrag?
  • Vilka positiva och negativa händelser tror ni skulle kunna inträffa på vår reklambyrå?

Titta nu tillbaka på de mål som ni hade satt upp från början. Vilka nyckelfrågor behöver ni ta med för att lyckas i era strävanden. Titta också på era idéer över händelser och försök formulera de nyckelfrågor som ni ska ställa till eleverna för att integrera de som ni väljer ut.

Övriga kolumner
När ni är klara med alla postitlappar i de två första kolumnerna så föreslår jag att ni går över till ett digitalt dokument. Skriv in texten från alla era postitlappar. Börja gärna i en ny tabellrad för varje nyckelfråga så riskerar ni inte att innehållet i de olika kolumnerna
hoppar i olika lägen senare. Fyll sedan på resterande kolumner.

I aktivitetskolumnen beskriver ni vad ni tänker er att eleverna eller ni ska göra.

grupperFundera noga igenom hur ni ska organisera era elever. Ska man komma på idéer kanske det är bäst att börja individuellt för att sedan prata i små grupper om fyra innan man lyfter idéerna i helklass. Ska man bygga
hus i kartong kan det vara bra att vara fyra personer medan det kan vara för mycket om man ska göra en skiss på ett A3-papper. Ni får hela tiden fundera över; Hur många elever behövs för att arbetet ska gå smidigt
och ta rimligt lång tid utan att det finns händer som kan bli sysslolösa. Det är inte heller säkert att alla redovisningar måste ske i helklass. Ibland kan det vara mycket mer effektivt att låta eleverna redovisa i tvärgrupper så att fler elever får chans att prata och lyssna aktivt.

I materialkolumnen skriver ni in papper ni ska ha kopierat upp, lim, tyg, karta, dator, Internet eller vad det nu är ni måste komma ihåg att ha framme till just den aktiviteten.

I resultatkolumnen kan ni skriva in både produkter som till exempel collagehus och förväntade kunskaper eller färdigheter som till exempel skriva brev eller använda ritprogram.

Avslutningsvis
När hela planeringsmatrisen är ifylld så kan det vara bra att gå igenom nedanstående frågor:

  • Har vi fått med de moment som behövs för att vi ska kunna arbeta mot de mål och det centrala innehåll vi hade tänkt?
  • Har vi tänkt igenom så att vi fått med allt i alla kolumner?
  • Är alla våra nyckelfrågor öppet formulerade?
  • Har vi lagt in några händelser så att Storylinen blir intressant?
  • Är elevernas karaktärer involverade under hela arbetet så vi inte tappar dem?
  • Har vi planerat in en avslutning som blir en höjdpunkt för eleverna?
  • Ger vi eleverna tillräckligt med tillfälle att testa sina hypoteser mot fakta och verklighet? (Kan ni lägga in något studiebesök eller bjuda in en expert)
  • Har vi tänkt igenom hur vi ska utvärdera arbetet?

Vill ni titta på den färdiga planeringsmatrisen för Storylinen Reklambyrån så ladda ner den.

 

Lycka till med arbetet!

Kommentarer inaktiverade.