Uppsatser om storyline skrivna vid svenska universitet och högskolor
Flera lärosäten ger kurser i Storyline inom ramen för lärarprogrammen . Vi försöker här samla information om så många uppsatser och examensarbete som möjligt från olika högskolor och universitet för att försöka ge en bild av vad studenter har skrivit om.
Vi tror att studenter vid olika universitet och högskolor kan vara hjälpta av att se vad andra studenter har gjort. Vi hoppas också bidra till att fler aspekter av metodens användning studeras och undersöks. Vi har inte gjort någon värdering eller något urval av de uppsatser vi refererar till nedan utan publicerar information om alla uppsatser som vi får information om. Känner du till någon uppsats som är skriven om storyline och inte finns med här på listan så hör gärna av dig så ska vi försöka utöka listan.
Linn Boklund Frick Storyline och bedömning
En kvalitativ studie om fem lärares uppfattningar om den egna bedömningspraktike
Studiens syfte är att bidra med insikt om hur lärare implementerar och reflekterar över den egna bedömningspraktiken inom Storylinemetoden. Forskningsfrågorna är: Vilka är de intervjuade lärarnas huvudsakliga syften och lärandemål med Storyline om hållbarhet? Hur bedömer de intervjuade lärarna inom Storyline? Vilka faktorer upplevs underlätta och/eller försvåra bedömningsarbetet i Storyline? Datamaterialet har insamlats via semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer på en skola där Storyline används frekvent. Materialet har analyserats och tolkats med hjälp av tematisk analys, formativ bedömningsteori och det sociokulturella lärandeperspektivet. Resultatet visar att lärare bedömer både formativt och summativt, men att bedömningen även kan kategoriseras som implicit och explicit. Explicit bedömning är då lärarna kommunicerar förväntningarna och lärandemålen till eleverna. Implicit bedömning är när dessa är underförstådda. De främsta faktorer som anses underlätta bedömningsarbetet är stöd i läroplanen, kollegialt samarbete samt erfarenhet av Storyline. De främsta faktorer som upplevs försvåra bedömningen är tidsavgränsning och grupparbeten.
Ladda ner som pdf
Thorbjörn Nyberg: Elevers upplevelser av agens i Storyline
Forskning etablerar att arbetsmetoden Storyline är ett effektivt sätt att erbjuda elever möjlighet
för agensutövning som tillåter dem att reflektera kring och arbeta med signifikanta frågor. Men
forskning kring Storyline som studerar elevers upplevelser av individuell och kollaborativ
agensutövning i Storylinearbete stod inte att finna. Tidigare forskning kring begreppet agens
lyfter bland annat effekter av elevers agens, förutsättningar för elevers agensutövning och
kritiska aspekter för elevers lärande genom agensutövning. Därav anser jag att det är intressant
att studera elevers uppfattningar av sin egen individuella och kollaborativa agensutövning i ett
Storylinesammanhang.
Syftet med studien är att utveckla mer kunskap kring elevers upplevelser av agens inom arbete
med Storyline.
Andersson, Helena; Sjödin, Helena: Storylinemetoden: som ett verktyg i engelskundervisningen för att öka motivationen, Pedagogutbildningarna Grundskollärarprogrammet 4-9, Institutionen för lärarutbildning, Luleå tekniska universitet 2003
Syftet med vårt utvecklingsarbete var att försöka se om användandet av Storylinemetoden som ett verktyg i engelskundervisningen ökar motivationen att lära sig engelska. Undersökningsgruppen var åldersintegrerad år 7–9 och bestod av totalt 74 elever. Vi valde att använda oss av enkäter som undersökningsmetod eftersom vi ville få ett brett underlag till vår analys av resultatet. Genom enkäterna ville vi få reda på elevernas inställning och motivation till det engelska språket. Vi studerade också elevernas kroppsspråk och lyssnade till spontana kommentarer under lektionerna för att försöka tolka deras attityd till arbetsformen. Resultatet av vår undersökning visar att eleverna upplevde engelska som ett mer intressant och roligare ämne efter att ha arbetat med Storylinemetoden. Vi drar den slutsatsen att elevernas motivation till att lära sig engelska ökar genom att använda Storyline som arbetsmetod. Ladda ner Uppsatsen i pdf-format.
Andersson, Lina; Juntti, Patricia: Storyline: en nyckel till motivation?
Institutionen för Utbildningsvetenskap Luleå tekniska universitet
Syftet med vårt arbete var att själva skaffa oss kunskaper om förhållningssättet och arbetsmetoden Storyline. Genom att studera litteratur och praktiskt delta i ett Storylinearbete skapades grunden till vårt examensarbete. Vi ville även undersöka om det fanns en koppling till detta arbetssätt och lust att lära det vill säga motivation. Undersökningen byggde på ett Storylinearbete som vi tillsammans utförde med elever från vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Eleverna som ingick i undersökningen var en 3-4 i Luleå Kommun. Med hjälp av tre olika metoder, enkät, intervju och observation kunde vi konstatera att Storyline ökade elevernas lust till att lära samt att alla elever uppskattade arbetssättet. Ladda ner Uppsatsen i pdf-format.
Bergbäck, Ann-Sofie; Forozin, Azin ; Elevers motivation i grundskolan och gymnasiet: ur ett storylineinspirerat perspektiv, Pedagogutbildningarna Grundskollärarprogrammet 4-9, institutionen för Utbildningsvetenskap, Luleå tekniska universitet 2003
Syftet med denna studie är att undersöka om elever i grundskolan och gymnasieskolan blir motiverade genom att arbeta på ett storylineinspirerat sätt. Med motivation menar vi i denna studie lusten att lära. I storyline utgår man från elevernas förförståelse, vilket stämmer väl överens med läroplanernas (lpo 94, lpf 94) tanke om att elevens lärande och utveckling skall ha sin utgångspunkt i dennes bakgrund och tidigare erfarenheter. Enligt läroplanerna skall skolan också verka för att främja elevernas motivation. Vi har genomfört vår undersökning under vår sista praktik i två olika skolor; dels på högstadiet i ämnet engelska i Överkalix kommun och dels på gymnasiet i ämnet svenska i Luleå kommun. I undersökningen deltog 16 elever i grundskoleklassen och 14 elever i gymnasieklassen. Vi arbetade storylineinspirerat med eleverna under fyra veckor. Eleverna fick under denna tid svara på enkla enkäter efter varje lektion. Innan och efter själva storylinearbetet svarade fyra elever i respektive klass på intervjufrågor och under lektionerna använde vi oss av ostrukturerade observationer. Vår undersökning visar att ett storylineinspirerat arbetssätt påverkar de flesta elevernas motivation positivt, samt att de olika elevgruppernas motivation under storylinearbetet inte skiljer sig åt nämnvärt. Ladda ner Uppsatsen i pdf-format.
Björkman Elin, Sundberg Malin Storyline som inlärningsmetod och arbetssätt, Luleå Tekniska Universitet, LTU Skellefteå / Grundutbildning, Allmänt utbildningsområde C-nivå
Denna rapport handlar om storyline. Vårt syfte var att undersöka hur den metoden fungerar som inlärningsmetod och arbetssätt. I våra empiriska undersökningar har vi använt oss av intervjuer och observationer, samt en examination i form av brev som eleverna i försöksklassen skrev efter avslutat arbete. I undersökningen deltog sammanlagt 22 elever ur en årskurs fem. Det vi har kommit fram till är att storyline är en bra inlärningsmetod och ett bra arbetssätt som tillgodoser många elevers olika behov när det gäller inlärningsstilar. Av de elever som deltog i undersökningen var samtliga positiva till metoden och efter vår utvärdering kan vi också konstatera att eleverna har tillfogat sig mycket kunskap. Ladda ner Uppsatsen i pdf-format.
Björkskog-Kero Elin, LAndström Frida, Lundqvist Ingela Storyline: med matematiken i fokus, Luleå Tekniska Universitet, Utbildningsvetenskap, Allmäna utbildningsområde C-nivå
Studien handlar om storylinemetoden med matematik i fokus. Syftet var att beskriva, analysera och tolka lärares uppfattningar om hur väl matematik, som symbolspråk och kommunikations ämne, kan integreras i ett storylinearbete. Genom att intervjua sju lärare med storylineutbildning ville vi få svar på hur väl de anser att matematiken integreras i storylinearbeten. Undersökningen byggde på dessa intervjuer och på litteratur som berör både matematikämnet och storylinemetoden. Intervju-personerna var lärare vid olika skolor i Luleå kommun. Med hjälp av intervjuerna kunde vi konstatera att lärares uppfattningar om hur väl matematiken integreras i storyline inte sker i den utsträckning som metoden inbjuder till. Detta på grund av lärarnas brister i matematikkunskaper och även traditionen av att matematikämnet ofta lämnas utanför när lärare arbetar tematiskt och ämnesintegrerar.Ladda ner Uppsatsen i pdf-format.
Bredberg Margita och Kejonen Gunilla, Storyline – ett lustfyllt lärande! Kvalitet och utveckling i skola och utbildning 10p. Institutionen för utbildningsvetenskap, Luleå Tekniska Universitet
”Denna rapport handlar om hur en grupp elever och deras lärare uppfattar lärandet i storyline. Vi är två rektorer som följt skolornas arbete med storyline för att få ett underlag till att kvalitetssäkra elevers lärande. Denna studie är en nulägesanalys för fortsatt arbete där skolans lärare ska finnas med och inspirera elever och föräldrar för detta arbetssätt, som en metod att förstå världen. Storyline är en metod där lärandet går ut på att man arbetar ämnesövergripande och temat knyts samman av en berättelse, story. Metoden är helhetsorienterad och eleverna lär i ett sammanhang och man använder sig av varierande arbetssätt och aktiviteter. Genom generativa samtal med grupper av elever om deras arbeten fick vi information om elevernas uppfattning av vad de lärt. Resultatet visade att det fanns samstämmighet mellan elevers och lärares uppfattningar om nyttan av samarbete och inflytande i lärandet. De intervjuade var även eniga om att ett lärande sker i storyline och att lärandet är lustfyllt. Lärares engagemang, erfarenhet och kunskap om storyline ger en säkerhet hos läraren som gör att han/hon kan se vilken resurs eleverna kan vara i det fortsatta storylinearbetet. Resultaten av vår studie ger uppslag till förbättringsområden där samlärandets möjligheter, elevinflytandet och det kollegiala samtalet om kvalitet är fortsatta inspirationskällor för utveckling.” Ladda ner uppsatsen
Hageback Louise, Klang Ellen, Storyline – En alternativ arbetsmetod för lustfyllt lärande; Göteborgs Universitet, vt 2010, LAU 370
Vi har kommit fram till att man med hjälp av storyline får ett verktyg som gör undervisningen roligare för både elever och pedagoger. Utifrån det huvudämne som pedagogen på förhand bestämt skapar eleverna egna karaktärer och en värld där deras karaktärer bor. Efter hand får dessa karaktärer problem eller dilemman som eleverna tillsammans ska lösa. Dessa problem kallas för nyckelfrågor och de går som en röd tråd genom arbetet och utgör själva berättelsen med andra ord storylinen.
Eftersom man utgår från elevernas förförståelse och erfarenhet blir de mer engagerade och intresserade av att föra storylinen framåt och att lösa de problem och frågor som uppstår längs vägen. Vi har även funnit stöd från olika teorier som den sociokulturella teorin och konstruktivismen. Genom att en central del är att eleverna diskuterar och reflekterar tillsammans så lär de samtidigt av varandra. Vi har dock funnit att pedagogens roll kan bli problematiskt. Detta för att den krävs en gedigen planering innan man startar upp storylinen, samtidigt som man ska ta tillvara på elevernas idéer och i största möjliga mån låta dem påverka storylinens gång.
Ladda ner uppsatsen
Hansson Eva, Storyline som metod för skolutveckling: Fyra pedagogers uppfattningar om måluppfyllelse genom storyline, C-uppsats från Högskolan Dalarna / Institutionen för Humaniora och språk,
Syftet med denna undersökning var att ta reda på om storylinemetoden ger måluppfyllelse mot grundskolans styrdokument och om storylinemetoden kan främja skolutveckling. Undersökningen gjordes inom ramen för aktionslärande. Med skolutveckling som mål kan man i ett aktionslärande knyta samman yrkespraktik och teori. Avdelningen som undersöktes har under de senaste fyra åren genomfört fyra olika storyline. Barnen på avdelningen har gått i årskurs F-4 under dessa år. Fyra av de pedagoger som varit med alla fyra åren på avdelningen intervjuades enskilt. Det empiriska materialet bearbetades med inspiration av hermeneutiska tolkningsprinciper. Fem olika tema sammanställdes utifrån intervjuerna. Resultatet visar att pedagogerna har en stor tilltro till metoden. De anser själva att målen uppfylls. Frågan om ?bevis? för måluppfyllelse kvarstår dock. Deras uppfattning är också att storyline kan främja skolutveckling. Sedan avdelningen började arbeta med storyline så har avdelningen utvecklats positivt. Nivån på den pedagogiska diskussionen har höjts och också medvetenheten om att grundskolan är en målstyrd skola.
Ladda ner Uppsatsen i pdf-format.
Ivarsson, Karolina; Jansson, Maria; ”Jag har planterat frön här på dagis, och då vet jag”: ett arbete om att utveckla barns tänkande genom ett storylineinspirerat temaarbete. Lärarutbildning / Grundutbildning Luleå tekniska universitet 2003
Syftet med vårt examensarbete var att barnen utvecklade sitt tänkande och lärande för de betingelser som krävs för fröets väg till blomma, genom ett storylineinspirerat temaarbete. Med tänkande menar vi hur barn i konkreta situationer får reflektera över sin egen inlärning. Med lärande menar vi hur barn i olika sammanhang lär sig genom ett meningsfullt innehåll. Den empiriska delen av vårt examensarbete utfördes på en förskola i Luleå kommun under sju veckor. Undersökningsgruppen bestod av 14 barn i åldrarna 4-6 år. Det storylineinspirerade temaarbetet innehöll olika moment där vi började med att så frön med barnen. Vår metod bestod av intervjuer före och efter temaarbetet samt att vi gjorde fria observationer under arbetets gång. I resultatet av intervjuerna och de fria observationerna har vi sett att barnen har utvecklat sitt tänkande genom det storylineinspirerade temaarbetet. Ladda ner Uppsatsen i pdf-format.
Jansson Susanne, ”Storyline – En möjlighet för elever i behov av stöd” Examensarbete vid Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande
Syftet med uppsatsen är att undersöka vad pedagogerna har för uppfattning angående om Storyline är ett komplement för elever i behov av stöd. Undersökningen visar vad pedagoger anser angående Storyline beträffande elever i behov av stöd. Storyline anses vara ett sätt att förhålla sig till eleverna, där pedagogerna utgår från elevens förkunskaper. Genom det kreativa och praktiska arbetet samt de möjligheter som erbjuds bland annat med olika redovisningssätt, skapas något som varje elev kan tycka de är bra på. Arbetssättet skapar möjligheter till att se, samt bedöma elevernas samarbetsförmåga, empati, demokrati samt genus. Eleverna uppvisar ett större självförtroende, som visar sig genom att eleverna bland annat vågar delta på ett aktivare sätt i klassen. Pedagogerna är väl medvetna om att eleverna kan uppleva Storyline som stressande och rörigt på grund av det fria arbetssättet, därför är det oerhört viktigt att under Storyline föra kontinuerliga samtal pedagoger emellan, för att kunna skapa struktur och trygghet för elever i behov av stöd.
Ladda ner uppsatsen.
Johansson Maria M, Löwenborg Caisa, Wiklund Gabriella
Hur väl bidrar storyline till elevinflytande? Luleå Tekniska Universitet, Utbildningsvetenskap, Allmänt utbildningsområde C-nivå
I denna rapport har vi valt att belysa hur väl storylinemetoden bidrar till elevinflytande. Elevinflytande innebär att eleverna själva får planera och genomföra innehåll i ett arbetsmoment och även besluta om vilken redovisningsform de vill använda. Storyline är en metod som vi tror ökar elevernas lust till lärande eftersom en av aspekterna bygger på elevinflytande.
Ladda ner Uppsatsen i pdf-format.
Korsár, Jonathan, Storyline som arbetssätt för vuxnas lärande,
Linköpings Universitet, Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande, Folkhögskollärarprogrammet, DF09
I uppsatsen undersöker Jonathan om Storyline som arbetssätt kan passa för vuxnas lärande och kommer fram till att arbetssättet på olika sätt uppfyller alla de krav som går att ställa på ett arbetssätt för vuxna utifrån det övergripande perspektiv på detta som uppsatsen har. Genom arbete med storyline borde det kunna skapas intressanta förutsättningar för många unga vuxna att bearbeta sina sociala såväl som politiska identiteter samtidigt som de lär sig olika sorters relevanta ämneskunskaper.
Ladda ner uppsatsen
Larsson, Rose-Marie, Storyline i franskundervisning: ett försök på gymnasiet,
Pedagogutbildningarna Gymnasielärarprogrammet PPU / 2003:022
I föreliggande arbete redovisas ett försök med arbetssättet Storyline i franskundervisning på gymnasiet. Syftet var att undersöka hur elevernas utrymme och förmåga att uttrycka sig muntligt utvecklas när man använder ovannämnda arbetssätt. Under fem veckor fick 19 gymnasieelever arbeta i grupper och tillverka varsin person som de sedan skrev olika texter kring och presenterade för varandra. Den inledande undersökningen visar att eleverna anser att de talar för lite franska på lektionerna. I utvärderingen efter försöksperioden är eleverna övervägande positiva till arbetssättet, men de anser inte att Storyline är bra för att träna den muntliga förmågan. Ladda ner Uppsatsen i pdf-format.
Lundgren Olle, Storyline på gymnasiet; Examensarbete vid Högskolan i Kalmar 2008, Humanvetenskapliga Institutionen.
Storyline är en metod som ursprungligen är framtagen för yngre elever. Min avsikt är att undersöka hur metoden kan fungera på gymnasiet. Studien baseras på ett lokalt gymnasialt Storylineprojekt om klimat där ett arbetslag för första gången provade metoden. Via elevutvärderingar samt intervjuer med lärare och elever har jag tagit reda på vilka vinster arbetssättet medförde. Jag har också tagit reda på vilka hinder det finns för Storyline på gymnasiet och hur det genomförda projektet skulle kunna utvecklas. Det visade sig att både lärare och elever var nöjda med Storyline. Eleverna uppskattade det kreativa arbetet och har lärt sig att samarbeta bättre. Lärarna tror sig kunna se att eleverna fått en bredare syn på klimatfrågor. Även lärarna uppskattade samarbetet med varandra. Det stora hindret verkar vara det faktum att gymnasieskolans organisation försvårar för ämnesintegrering. Lärare har svårt att hitta gemensamma tider att planera på. Denna bit skulle kunna utvecklas mer genom att skolledningen försöker skapa bättre förutsättningar för detta. Ladda ner Uppsatsen i pdf-format.
Millares, Sofia och Tsouplaki, Katarina: Lär dig läsa och skriva på fantasins vingar – Hur främjar storyline läs- och skrivinlärningen? Göteborgs universitet HT 08
Uppsatsen handlar om storyline med fokus på läs- och skrivinlärning. Syfte: Vårt syfte var att ta reda på hur metoden storyline, som vi uppfattat positiv ur både didaktiska och demokratiska synvinklar… mer kan användas för att främja läs- och skrivinlärning. Detta anser vi vara högst relevant för läraryrket då undervisningen i de yngre åldrarna fokuserar mycket på läs- och skrivinlärning. Vi har sökt en arbetsform som känns meningsfull för både pedagoger och elever. Frågeställning: Frågor vi utgått ifrån i vårt arbete är: hur ser de intervjuade lärarna på läs- och skrivinlärning och vilka av de viktiga delarna inom läs- och skrivinlärning anser de går att utveckla med storyline? Samt hur förhåller sig resultatet vi fått från intervjuerna till styrdokument samt relevant litteratur inom området? Ladda ner uppsatsen
Medioni, Leo; Pohjanen, Karin; Scherling, Veronica: Dagar i Warszawa: en storyline i religionskunskap, Pedagogutbildningarna Grundskollärarprogrammet 4-9, Luleå tekniska universitet 2003
Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om elevernas inställning till ämnet religionskunskap utvecklas i en positiv riktning, genom att arbeta med storyline. Storylinemetoden utarbetades av bl.a. Dr. Steve Bell vid University of Strathclyde i Glasgow som ett sätt att möta 1965 års skotska läroplan. Storylinemetoden är en metod för undervisning som ligger i linje med den syn på kunskap och lärande som man finner i Lpo 94. Grunden för storylinemetoden är det fria och självständiga tänkandet samt fantasins möjligheter. Vårt utvecklingsarbete genomfördes under tre veckor, i år 9, i två klasser i Luleå och en klass i Boden. I undersökningen deltog 70 elever varav 14 medverkade i vår kontrollgrupp. Vi genomförde två intervjuer med dessa elever, en före utvecklingsarbetet samt en efteråt. Målet med detta var att vi ville kontrollera om det skett någon förändring när det gäller deras inställning till religionskunskap. Resultatet visar att elevernas motivation inför ämnet ökat marginellt. Däremot kan vi konstatera att eleverna tycker att storyline är en intressant och rolig metod för att lära sig, och ett annorlunda sätt att arbeta. Ladda ner Uppsatsen i pdf-format.
Nilsson Annika, Tärnström Katarina, Storyline: en positiv lärandesituation för elever?
Pedagogutbildningarna, Grundskollärarprogrammet 4-9, Institutionen för utbildningsvetenskap, Luleå Tekniska Universitet 2004
Vårt syfte med examensarbetet var att ta reda på om elever i en sjätteklass i dagens skola får en positiv uppfattning kring metoden Storyline, och därmed ett engagemang och motivation i skolarbetet. För att få svar på vår fråga planerade och genomförde vi ett storylinetema i en klass på mellanstadiet. Under arbetet förde vi egna observations- och dagboksanteckningar samt lät alla deltagande elever svara på en enkel enkät efter varje undervisningstillfälle. I våra dagliga observationer använde vi oss av ett bedömningsunderlag med av oss utvalda indikatorer som tillsammans gav oss information om elevernas positiva eller negativa uppfattningar av lärandesituationen. Efter arbetets slutförande intervjuade vi de lärare som berörts av arbetet. Eftersom vårt arbete också är ett utvecklingsarbete för eleverna var även lärarnas åsikter om metoden viktiga. Trots allt är det lärarna som avgör vilken undervisningsmetod som används i klassrummen. Vår undersökning visade tydligt att elever och berörda lärare uppfattade metoden Storyline som mycket positiv. Ladda ner Uppsatsen i pdf-format.
Olsson Drugge, Karin; Lindström, Eva; Dalhägg, Ann-Heléne; Labba, Margaretha; Storyline: en resa ovanför norra polcirkeln, Institutionen för utbildningsvetenskap
Med vår undersökning ville vi ta reda på om storyline som arbetsmetod befrämjar elevernas lärande om livet den norra Polcirkeln. Utvecklingsarbetet genomfördes i tre olika klasser i årskurs fyra och fem i Crystal Lake, Illinois, USA. Ur dessa klasser valde vi att titta närmare på tre elevgrupper. Förberedelserna bestod i att samla material i Sverige, t.ex. fågelvingar, pälsbitar från djur och dylikt, då vi anade att de amerikanska eleverna inte hade några större förkunskaper, vilket är en av grundtankarna med storyline. Studien genomfördes under fyra veckor och inleddes med kort daglig information om det aktuella området. Därefter fick eleverna göra en fiktiv resa till norra Sverige, där vi genom nyckelfrågor förde dem vidare genom resan. Kontinuerliga observationer av eleverna under arbetets gång visade på ökade kunskaper och intresse för livet ovanför Polcirkeln. Eleverna upplevde storyline-metoden som ett intressant och annorlunda sätt att arbeta på. Ladda ner Uppsatsen i pdf-format.
Sundström Ingrid, Föreställande som verktyg för förändrad förståelse; D-uppsats, Luleå Tekniska universitet, Institutionen för Utbildningsvetenskap 2006
Syftet med uppsatsen är att undersöka några aspekter i inlärningsprocessen. Eleverna fick möta ett tema kring hållbar utveckling som inkluderade teoretisk och praktisk kunskap när det gäller att leva ekologiskt hållbart. Studien utgår från en fenomenografisk forskningsansats där utgångspunkten är elevernas förförståelse av lärandeobjektet. Den teoretiska basen i studien har varit ett variationsteoretiskt synsätt. Det som särskilt fokuserats är föreställandets och gestaltandets betydelse för förståelseprocessen. Ladda ner Uppsatsen i pdf-format.
Ungh Beatrice, Att träda in och påverka berättelsen – en undersökning av ett tvärvetenskapligt storylinearbete i en sjundeklass; Grundskollärarprogrammet år 4-9, Göteborgs universitet, Pedagogiskt/didaktiskt examensarbete 10 poäng
Trafikkontoret i Göteborg erbjöd min arbetsplats att hösten 2003 deltaga i ett storylineprojekt med intentionen att försöka öka ungdomars trafikkunskaper. Mitt arbetslag accepterade erbjudandet med förhoppningen att detta skulle utveckla och stimulera både lärare och elever. Huvudsyftet med detta examensarbete var att genomföra, beskriva och utvärdera ett tvärvetenskapligt storylinearbete i en sjundeklass. Frågeställningarna jag ville ha svar på var:
• Hur kan man få eleverna engagerade?
• Hur tränas/utvecklas elevernas samarbetsförmåga?
• Hur tar olika elever till sig ett sådant här arbetssätt?
Jag använde mig av klassrumsobservation som metod och mitt undersökningsmaterial bestod av egna dagboksanteckningar, elevernas anteckningsböcker, foto- och videodokumentation samt Trafikkontorets utvärdering av projektet. Elevgruppen som undersökningen baserades på var en sjundeklass bestående av 24 elever.
Arbetet innebar större frihet för eleverna men de tvingades också ta mer ansvar över sitt arbete. Det stora elevinflytandet gjorde eleverna naturligt engagerade. Arbetssättet gav också många nyttiga övningar i samarbete till exempel genom att fördela och utföra ansvarsuppgifter inom en grupp. Storylinens form gjorde att alla elever gavs större möjlighet att göra sig hörda, men det var speciellt glädjande att se hur osäkra elever utvecklades. Entusiasmen och jämlikheten i gruppen var dock större under de praktiskt-estetiska momenten än under de abstrakta och teoretiska. De senare krävde mer självständigt arbete, något som var speciellt svårt för svaga och okoncentrerade elever. Förmågan att tänka abstrakt krävde också högre mognad av eleven. Både elever och lärare tyckte om metoden och kan tänka sig att pröva den igen. Att träda in och påverka berättelsen
Wickberg Ida och Öhrberg Åström Marit, Storyline: vilka vinster medför arbetssättet för elevers lärande i grundskolan?
Storyline var ett arbetssätt vi hade hört talas om i olika sammanhang och som av flera anledningar väckt vårt intresse. Genom detta examensarbete såg vi en möjlighet till att förvärva oss djupare kunskaper om storylinemetoden vilket vi också gjorde bland annat genom djupgående litteraturstudier. Syftet med vår studie var att beskriva storyline som undervisningsmetod samt att ta reda på vilka vinster lärare verksamma inom storyline anser att metoden kan medföra i elevers lärande och utveckling. Kvalitativa intervjuer med sex lärare verksamma inom storylinemetoden har genomförts vilka sedan analyserades för att sammanställa ett resultat på vår undersökning och vårt syfte. Vår undersökning gav oss en positiv bild av metoden då lärarna menade att eleverna utvecklar flera olika sidor i en storyline. Bland annat får de träna sin sociala kompetens och flera av de intervjuade lärarna menade att storyline väcker ett intresse och en motivation hos eleverna. Det är ett mångvarierat arbetssätt och dessa komponenter tillsammans leder till ett bestående lärande vilket visat sig i både litteraturstudier och vår undersökning. Vår undersökning har även gett oss en inblick i vissa svårigheter att ta hänsyn till i en storyline men övervägande har vi efter denna studie bara en positiv syn på storyline som arbetsmetod. Ladda ner Uppsatsen i pdf-format.
